|
PlusMinus - forskning för bättre analyser inom miljöpolitiken
  
Fotograf: Ola Borin, Sveriges lantbruksuniversitet
- Hur mycket är bra badvatten värt?
- Kan man beräkna nyttan av en stabil vargstam eller av ett restaurerat vattendrag?
- Hur väger man miljönyttan av en bensinskattehöjning mot sämre transportmöjligheter? Och hur ser man på att det är glesbygdsborna som drabbas hårdast av en sådan skattehöjning?
- Hur ska den som förstör i miljön ersätta skadan?
- Hur väger man nyttan av bioenergiproduktion i skog och lantbruk mot kostnader i form av minskad mångfald?
- Och hur värderar man små risker för stora katastrofer, exempelvis när det gäller kärnkraft?
Att hitta svaren på den här typen av frågor är drivkraften för forskningsprogrammet PlusMinus. Målet är att förstärka den vetenskapliga grunden för så kallade kostnads-nyttoanalyser på miljöområdet. Förutom ett stort antal forskningsrapporter ska arbetet utmynna i en praktiskt användbar handbok och kurser för miljöekonomer och miljöanalytiker, så att forskningen leder fram till bättre beslutsunderlag för miljöinsatser av olika slag.
Faktablad om programmet (PDF)
Vill du ha fortlöpande information om vad som händer inom PlusMinus? I vårt nyhetsbrev hittar du aktuell forskning inom våra fokusområden samt tips på vad som händer inom programmet. Nyhetsbrevet utkommer ett par gånger per år.
Premunerera via e-post | |
Många berörs
PlusMinus berör, förutom forskare, även ekonomer, ekologer och filosofer. Men också politiker, statliga myndigheter, miljöorganisationer, konsultföretag och enskilda människor bör ha ett stort intresse för forskningsresultaten. För att handboken ska bli användbar behövs synpunkter från dem som ska använda den! Under programtiden kommer PlusMinus därför att ordna ett antal seminarier, workshops och konferenser för att sprida ny kunskap och interagera med omvärlden. Resultaten från forskningen presenteras också löpande här på webbplatsen samt i vårt elektroniska nyhetsbrev.
En del av arbetet handlar om att skapa rimliga förväntningar hos de olika aktörerna: forskare, praktiker och beslutsfattare. Ska politiker göra som forskare och praktiker föreslår, eller finns det dimensioner som inte ryms i en kostnads-nyttoanalys? Beställer politiker beslutsunderlag för att få stöd för det man redan bestämt sig för, eller är de beredda att ta resultaten av analyserna på allvar?
Fotograf: Ola Borin, Sveriges Lantbruksuniversitet
|
